Ensamhetsträning i bilen

Vi har just varit ute på en sen liten tur runt kvarteret, det var mörkt och det tyckte Siri var lite obehagligt. På varje promenad vi går så tränar vi mycket på att hon inte ska fram till varje person/hund vi möter. Hade hon fått välja så hade hon kastat sig i famnen på varje okänd människa. Hon vill fram till varje pris och hoppar upp mot personen, superglad, precis som labbar ska vara. Men vi insåg snabbt att detta kommer kunna utvecklas till ett stort problem om vi inte tar tag i det nu på en gång. Så vi har med extra gott godis (små Frolicbitar) alt leksak i fickan på promenaderna och tränar på varje människa/hund vi möter.  Antingen ska hon passera dem vid vår sida och titta på oss alt sitta framför oss och ha koncentrationen på oss. Vi märker redan framsteg, hon börjar förstå vad hon vinner på att ha blicken mot oss. Sen kan det ju såklart vara lite svårt när det kommer mötande hela tiden, vilket det ju gör ibland, men passerar hon 1/5 utan att bry sig så är vi nöjda!

I morse kom pappa till oss, han skulle följa med och besiktiga vårt blivande hus. Oj, vad glad Siri blev när han kom, hon hade svårt att hålla sig på marken så tillslut fick pappa ignorera henne en lång stund tills hon lugnat ner sig 🙂 Siri kunde ju inte vara ensam hemma under besiktningen utan fick följa med och ligga i bilen med öppen baklucka under tiden. Tur att vädret var så svalt idag, hade det varit varmt så hade jag och Siri stannat hemma istället. I alla fall så fick hon ett ben och tugga på och sedan låg hon lugnt och väntade i bilen tills besiktningen var klar. Hon sa inte ett knyst trots att säljarna hade en vovve i hundgården som gnydde hela tiden. Siri var väl nöjd med sitt ben 🙂 Men jag var så stolt över henne, hon har ju aldrig varit ensam så länge tidigare! Detta visade att hon känner sig trygg i sin bur….

För övrigt går ensamhetsträningen framåt, hon har som längst varit ensam när vi är nere och slänger sopor och det har gått utan problem. Ska prova att utöka tiden lite grann nu framöver.

På eftermiddagen kom Anne och Kim på besök. Siri blev lika glad då! Speciellt förtjust var hon i Annes strumpa, den var såååå rolig att försöka dra av foten 🙂 Hon är väldigt glad i folk den här lilla fröken 🙂 I morgon ska jag en sväng till frissan och Kristian jobbar så Helena har lovat att vara hundvakt. Kan säga att det inte krävdes någon direkt övertalning, hon blev överlycklig över att få passa Siri 🙂

Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ensamhetsträning i bilen

  1. Ulla-Britt Carlring skriver:

    En fröjd att läsa om Siris framsteg,måste säga att jag är mycket imponerad av hur lättlärd hon är,men så har hon ju världens bästa matte och husse.

Lämna en kommentar